En fältartistgrupp under ledning av Henka Johansson har tjänstgjort i Mali.

Medlemmarna i gruppen var:
Trummor, ledare: Henka Johansson
Bas: Lasse Falck Spångberg
Gitarr: Nicklas Thelin
Sång: Anna-Lena Björklund
Ljud: Tobbe Hinas

Onsdag 21 september 2016
Något slitna efter den långa resan, värmen och resans första gig så tog vi en lugn förmiddag. Under gårdagen observerade vi att de flesta på campen hade shorts till sin uniform, vilket vi inte fått ut på livgardet, vi tog en sväng förbi förrådet för att anpassa vår klädsel, bakom disken brister en person ut; ”HEJ! Jag har dina trumstockar hemma på väggen! Vad behöver ni hjälp med?” Det är verkligen fint att se hur vi möts av glädje och positiv energi av de som vi träffat på tidigare insatser.

Vi tar sen en sväng förbi STEX där vi blir bjudna på en svensk kopp kaffe av Lina och resten av gänget, mycket trevligt. Resten av eftermiddagen ägnas åt att preppa inför kvällens stora gig. Jag och Lasse får en stund över och pratar med några soldater, det visar sig att de båda håller på med musik och vi bjuder in till ett gästframträdande.

Kvällen bjuder på en härlig grillbuffé vid scenen och vi är grymt laddade. Värmen har nu sjunkit till behagliga 40 grader och vi kör två intensiva set med fullt ös. Joel och Adam gör stor succé med sina gästframträdanden och lär få spela mer på campen framöver

Efter giget blir det många samtal med soldaterna och en person från FMV låter oss veta att man inte kan slentrian dela ut ”tryck” hur som helst men efter kvällens svettiga spelning kanske vi kunde få unna oss ett extra tryck var. På campen i Timbuktu får man endast 2 tryck, dvs 2×40 sekunder i duschen om dagen pga vattenbrist och begränsningar i avloppssystemet.
// Thelin

Torsdag 22 september 2016
Idag ska vi dubbelgigga, planen är att börja med ett korum i kapellet för att sen bjuda upp till allsång utanför matsalen. Mona, fältprästen berättar att hon har bjudit in 20 personer ifrån Ghana till korumet och vi kunde aldrig ana hur det skulle falla ut.

Efter gårdagens spelning så vet nu alla på campen vilka vi är vilket öppnar upp för många spännande samtal och koppar kaffe. Klädseln på campen är inte alltid helt uniformsenlig utan anpassas efter den extrema värmen…

Hinas styr upp riggningen inför kvällens dubbelgig och en liten scen byggs utanför matsalen, när allt står klart så kommer info om att det eventuellt kan komma en sandstorm. Vi går och vilar i tältet men hinner knappt lägga oss innan vi hör vinden börja slå mot tältduken.
Snabbt ut för att kolla till utrustningen men vi låter allt stå kvar och avvaktar. Efter en stund avtar sandstormen och avlöses då istället av ösregn. Från alla håll kommer det soldater och hjälper snabbt till att riva ner all utrustning och flytta in den. Vi gillar läget och riggar snabbt om inomhus och beger oss sen till kapellet för korumet.

Inne i kapellet är det ganska tomt på folk och det är snart dags att börja spela. Plötsligt öppnas dörren och in från regnet kommer 20 st Ghananer (Ja det heter Ghananer, flera av oss trodde att det hette Ghaneser). I sopsäckar har de trummor och en casiokeyboard och vi blir direkt fulla av förväntan! Vi börjar med att spela några svenska sånger och psalmer och sen tog Ghananerna över showen. Man kan säga att de gick helt Ghananas, det blev ett 15 minuter långt jam fyllt av glädje, sång, dans och musik och vi hakade på efter bästa förmåga. När jammet var slut var vi tvungna att snabbt riva våra grejer och flytta in i matsalen för allsången. Personligen hade jag gärna jammat med Ghananerna hela kvällen, vilken energi och glädje till musiken, fantastiskt!

Väl inne i matsalen var vi fulla av energi från nyss avslutat jam och drog igång kvällens allsång som kanske blev det mest lyckade framträdandet i Timbuktu. Alla sjöng för full hals och vi spelade önskelåtar till höger och vänster. CO, Jonas Nilsson gjorde ett bejublat inhopp och sjöng Dire Straits Walk Of Life och en Holländsk soldat sjöng en låt hemifrån; Kedeng Kedeng, total succé! Vi får varsin plakett av CO som tack för vår insatts och efter det avlutade vi kvällen med Idas sommarvisa som blev otroligt fin och stämningsfullt.
En stund som säkerligen förde tankarna hemåt för många.
// Thelin

Fredag 23 september 2016
Sista dagen på Camp Nobel, snart ska vi resa ner till Bamako, huvudstaden i Mali. Förmiddagen går åt till att packa, tacka och säga hej då till nyvunna vänner. Packmästare Hinas styr upp riggen på ett föredömligt sätt och lyckas återigen se till att det är vi själva som sköter hanteringen av vår rigg hela vägen in i hercan.

Efter den ca 2 timmar långa flygningen ner till Bamako möts vi upp av Peter som tar oss in till Camp Midgård. Per, chefen NSE ger oss information om campen, läget på plats osv samtidigt som vi bjuds på bullens pilsnerkorv, svenskt kaffe och kakor, vilket proffs!
Det är stor skillnad på både läget och standarden i Timbuktu och Bamako, här nere är det ca 10 grader svalare och standarden är högre på allt.

En snabb riggning i Wellfare och vi gör oss redo för en mys-spelning för de 11 svenskar som jobbar här. Det blir en blandning av allsång, önskelåtar och förbestämda låtar. De två holländare som flyttade vår utrustning från flygplatsen in till basen var också inbjudna och sjöng gladeligen med i Sommaren Är Kort. En kanonkväll som gjorde att vi snabbt fick bra kontakt med alla och har skaffat oss ett bra slagläge
inför de sista gigen.
// Thelin

Lördag 24 september 2016
Dag två vid Camp Midgård startades som vanligt upp med frukost vid 07.30, och lite planer för dagen smordes. En god kopp kaffe dracks, skratt utbyttes, planer gjordes. Efter en stunds förberedelser så fanns det tid för en härlig stund i solen, vi hittade några solstolar och sattes i shorts och passade på att sola i värmen! Vissa av oss fick veta att solen är stark, riktigt stark, och kallades kräftor efter en ganska kort stund.

Efter lunch började förberedelserna inför kvällens spelning på Camp Bifrost, riggning, soundcheck, ett kort rep med några Holländska vänner från Camp Midgård som senare gjorde ett succéfyllt gästframträdande.

Efter detta käkades det middag, det duschades och det ”piffades” upp lite innan kvällens drabbning drog igång på scenen. Den stora drabbningen blev vi mot den otroligt varma och fuktiga luften. Och efter att 3 låtar rivits av så fanns det inte en torr fläck på någon av oss på scenen! Det bjöds på dans från Svenska Ambassadören i Mali, gästframträdande från Holland, Sverige, Danmark och våra grannar Norge! Det blev en otrolig glädjerik konsert och stämningen var på topp!

Utrustningen roddas ner, vi sitter och surrar en stund och varvar ner, och till slut går alla till sängs med glädjefrasen ” Kedeng Kedeng” från den holländska sången i våra öron och alla snarkar inom kort!
// Falck Spångberg

Söndag 25 september 2016
Idag fick vi ta oss en liten sovmorgon då frukosten hade öppet lite längre, vilket alla utnyttjade utom härliga Hinas, som i vanlig ordning vaknar 05.30 och stiger upp!
Vi äter lite god frukost och gör sedan oss i ordning inför en tur ut från Camp Midgård och in till Bamako. Vi blir guidade utav våra vänner Per och Carro som styr denna roadtrip på magnifikt sätt! Det avverkas härligt trafik-kaos, ett besök på en ATM där lokal valuta togs ut, biltur upp till en fantastisk utsiktsplats över staden och sedan ett besök på lokala markanden i Bamako.
Vilket ställe, vilka hantverk, och det köptes trummor och noshörningar!

Sedan rullade bilarna vidare mot ett besök inne i stan. Det bjöds på bad i en lagom sval pool, en härlig grillbuffé och fina samtal och vi gör en akustisk spelning, supermysigt och härlig stämning. En kanoneftermiddag med andra ord.

Vi rullade tillbaka mot Campen och förberedde ett lite Korum med vår fantastiska Mona! Ett litet, mysigt Korum som samlade ihop och tankar och känslor! Vi blir sittandes efter Korumet och samtal pågår i hela rummet, med våra nyfunna vänner, med varandra, och tiden rinner iväg och klockan blir ganska mycket. Ett underbart slut på en härlig och varm dag!
// Falck Spångberg

Måndag 26 september 2016
Jag själv och Nicklas ställer klockorna på 05.20 i förhoppningen om att gå upp och titta på en magisk soluppgång, vi sitter på en trapp och väntar och väntar men känner att någonting är fel och får detta bekräftat när en vakt kommer patrullerandes och frågar om vi väntar på soluppgången, och vi svarar såklart Ja. Då avslöjar han att någon fin sådan blir det inte idag, det är alldeles för molnigt på himlen… Så vi går sakta tillbaka till vårat tält och somnar in en stund till. Vissa av oss missar frukosten medan andra lyckas vakna i tid!

Dagen består av lite packande av utrustning på förmiddagen, som vi hoppas återse i Sverige, en god kopp kaffe på kontoret. Efter lunch gås det en så kallad Mangopromenad, det hittas ett Mangoträd men tyvärr ingen Mango, det prasslas i ett buskage och en orm syns till, papayaträd spanas in, även cashew-träd skådas och två små söta nyfödda lamm korsar våran promenad. I slutet av promenaden inköps en handgjord svart tiger av den lokala hantverkshandlaren. Denna promenad leds återigen av fantastiska Carro!

Resten av dagen spenderas med packande av personligpackning, samtal kring kaffebordet med nyfunna vänner, middag, avresa till flygplatsen, och nu skall vi strax kliva ombord första planet som tar oss hem.

Vi är lyckliga, lite solbrända, fulla med intryck som kommer ta en stund att smälta, men framförallt är vi varma i själarna efter alla fantastiska möten med medmänniskor under denna mission!
// Falck Spångberg