Fältartisterna fick i början på maj uppdraget att åka till Ungern och underhålla våra soldater (och deras familjer) som bor i Papa och tjänstgör på HAW (Heavy Airlift Wing) och här kommer dagboken från vår insats.
Jag har åkt som fältregissör och haft förmånen att få ta ut och chef:a över denna fina grupp människor. Det kunde inte bli bättre!
Är stolt över sammanhållningen och tryggheten i gruppen, vårt teamwork, kvaliteten i våra spelningar och för det vi upplevt och presterat under dessa dagar.
Alla har varit fantastiska och bidragit med glädje och bjudit på sig själva.
För fyra av medlemmarna i gruppen var det första insatsen som fältartist och det känns extra kul att lyckats få med så pass många som får uppleva detta för första gången.
Samarbetet med F7 (som är vår arbetsgivare) och kontakten jag haft med Mikael, Åsa och Roger där har gått väldigt smidigt.
Tack för fint mottagande av Peder och Jenny, Hans, Lotta, Bea med flera nere i Papa och för alla härliga möten och samtal.
Till sist tack till Fältartisterna styrelse för att jag fick förtroendet att leda denna insats.
/Kn. Mikael Lundstedt
Dag 1-3 Rep och pårustning 5-7 September
Det är måndag morgon och jag är på väg mot min första del av att få göra insatspremiär med fältartisterna.
REP!
Efter egen övning så är det nu dags att träffa dom andra fältartisterna. Några har jag gått kurs med tidigare och andra medlemmar är helt nya för mig! Med en stor nyfikenhet på vad detta kommer att bli ses vi hos Nicklas i Studio bullers lokaler! Vilket kaffe och vilket varmt bemötande Nicklas Thelin möter oss med!
Rätt snabbt efter att vi anländer så räknar jag in första låten och det känns så kul att vara igång på riktigt! Vi kan bocka av låt efter låt och repet rullar på riktigt fint. Så kul att spela med andra fältartister! Dagarna rullar på med både låtar och nybryggt kaffe!
Dag 3 – LIVGARDET!
Tidig morgon och vi rullar mot Livgardet! Vi möts utanför vakten och blir snart eskorterade mot förrådet!
Med rätt uniform och utrustning kan jag nu bege mig hem med spänning och vänta in min första insats!
//Lt. Emil Nylander
Dag 4 Onsdag 14 september
04.00 Väckarklockan ringer alldeles för tidigt. Men det spelar ingen roll, för idag är det äntligen dags att resa
till Papa och Heavy Air Lift Wing.
För min del blir det andra gången i Papa men första gången med denna gruppen. Vi har ju alltid nya konstellationer som åker på mission så ingen mission blir den andra lik.
Vi ses tidigt på en höstkall parkering i Uppsala, superkul att träffa gänget som ska åka, de andra har vid det här laget hunnit repa några dagar men för mig blev det första mötet med både nya och gamla ansikten.
Efter lite häng i Uppsalas något spartanska Pax-terminal bar det iväg mot Papa.
Runt lunch landade vi i ett varmt och soligt Papa, skönt med tanke på de kalla vindarna som blåst in över Sverige de senaste dagarna.
Avlastning och pass-kontroll gick ovanligt smidigt, innan vi kunde lämna flygplatsen var vi dock tvungna att plocka ihop och lasta den utrustning vi behöver till morgondagens spelning.
Till skillnad mot många andra utlandsuppdrag så bor man på hotell i Papa, hotellet är fräscht och relativt nybyggt. Snabb incheck och ombyte, sen dags för en orientering i staden.
Vi hann både med att se alla sevärdheter inne i staden en snabb glass, och förstås en äkta ungerskt langos.
Kvällen avslutades med en trevlig middag på hotellet med ”svenskgänget” från HAW:en.
Resdagen gjorde sig snabbt påmind så vi avslutade kvällen tidigt.
1Lt/ Christoffer Gustafsson
Dag 5, torsdag 15 september
Vi stiger upp tidigt den första morgonen för att ge oss i väg för ett besök på den internationella skolan i Papa. På skolan finns elever från hela 18 nationer, varav en del är svenska barn. Vi har en timmes rigg och rep tillsammans med de svenska barnen som ska gästa oss på ”Säg mig” av Carola (och Zara Larsson).
Allt går smidigt och enkelt och barnen är väl förberedda, uppspelta och lite nervösa.
Vi genomför sedan en akustisk konsert och naturligtvis är det vårt gemensamma nummer vi gör med de svenska barnen från skolan som river ner de största applåderna. Tätt följt utav Lasses mimnummer som var oerhört uppskattat.
Snabbt riggar vi ner för att sedan efter en kort lunch bege oss mot flygbasen där vi tas emot utav Chief of Commander Peder och Chief of Staff Håkan som tillsammans ger oss en intressant och spännande genomgång av arbetet de gör. Studiebesöket avslutas med att vi får kliva in i ett c-17. Världens största plan, riktigt mäktigt!
Fulla av ny kunskap men lite trötta i huvudet avslutar vi kvällen med en middag på en av de lokala restaurangerna i Papa.
/Lt. Alice Svensson
Papá Ungern, Dag 6 fredag 16 september 2022
Jag vaknar i ett svalt rum även om solen genom fönstret vittnar om att det nog kan bli ännu en varm dag. Det känns lovande då vädret i Sverige hade hunnit att skifta till höstväder precis när vi åkte hit. Enligt schemat så kommer vi att ha lite egentid fram till lunch idag men först får det bli lite trevlig frukost. Efter en trevlig lunch på hotellet ger vi oss sedan av mot spelplatsen för att installera oss på scenen för den första av två kvällar i festtältet.Allting går snabbt och effektivt och det känns som om vi redan har gjort detta många gånger tillsammans förut.
Denna fredagskväll underhåller vi den svenska delen av personalen från flygbasen med deras respektive familjer och glädjen på scen och bland gästerna är omedelbar. Vår fantastiska standup/minare Lasse underhåller med både humor och fysisk komedi i början av vårt gemensamma set som imponerade både på publiken såväl som bandet. Sedan så fick vår Kapten Sailor en idé om att ha en frågesport till låtarna vi skulle börja med och löjtnant Anna leverar detta med bravur på väldigt kort tid.
Som avslutning på vår insats under kvällen så påminns vi alla om att man aldrig är så svensk som när man varit borta från hemlandet ett tag. Så när Kapten Sailor sjöng ”Stad ljus” och alla stod upp och sjöng vår nationalsång tillsammans så sträcker vi på oss lite extra.
Efter spelningen så tar vi igen oss i gästhuset på gården som agerar loge för oss denna kvällen. Där serverades det lite goda rester från festen och vi alla hade en trevlig stund tillsammans. Efter allt detta så plockar vi ner de känsligaste instrumenten och placerade dom i gästhuset över natten. Resten av utrustningen fick stå kvar på plats till nästa dags stora fest, kräftskivan. Sedan byter vi om till våra civila kläder och sätter oss i bussen och åker tillbaka till hotellet. Jag lägger mig ner denna kväll och är väldigt nöjd med publikresponsen, alla trevliga gäster och fältartisterna jag har fått fördelen att få jobba med på denna resa.Vilket gäng!
Ser fram emot lördagen.
/Lt.Anders Borgius
Dag 7, lördag 17 september 2022
Det är kallt i rummet när jag vaknar. Klart.se vittnar om duggregn och runt 13 grader. Idag ska vi börja dagen med en utflykt! Men först hotellfrukost. Tillfredsställande nog består äggröran faktiskt av ägg! Frukostglädjen är total!
Förmiddagen gav bilfärd till kloster/vingård och rundvandring. Där fick vi uppleva ett bibliotek, som tagen ur en äventyrsfilm. Vi hade lyckan att få med oss en militärkollega som guide, Gabol, som gav oss både förstklassig översättning och sin lediga dag till förfogande.
På vägen tillbaka åt vi klassisk Ungersk mat på lokal restaurang och trots vad väderleken hade varnat, så klarade vi oss från regn.
Kvällens uppdrag bestod i att underhålla på årets kräftskiva. Då det är flera nationaliteter på basen, så anordnas tillställningar för att främja gemenskap och bättre samarbete. Varje land bidrar med något typiskt för deras land och vad är mer svenskt än en kräftskiva?
Ett stort partytält skulle strax komma att rymma runt hundra glada familjer. När vi anlände i våra uniformer gick det ett fullständigt jubel bland gästerna och dansgolvet var fullt från första stund.
Nedroddningen går kvickt när alla delar bördan och vid detta laget lärt sig vad som skall göras.
En otroligt trevlig kväll och ett väl utfört uppdrag!
Lt. Anna Brygård
Dag 8 17 september
Söndag morgon. Vaknar sent.
Idag är sista arbetsdagen. Det ska bli gig vid Slottet i Papa för stadens invånare. Det är inte många här som pratar Engelska så på dagens gig kör jag bara mim. Men först ska vi hämta alla grejerna på NEC’t där vi gigade igår.
Som vanligt med fältartisterna så går hämtning och lastning av utrustningen smidigt. Väl på plats så bygger vi effektivt utan problem.
När vi är klara går jag iväg för att se om det finns något öppet där man kan få sig en kopp kaffe men allting är stendött. Inget är öppet och inga människor i syne heller. Vädret är lite schizofrent, ibland ösregnar det och så helt plötsligt blir det sol och varmt. Man blir lite orolig om det ska komma någon publik eller om folk väljer att stanna hemma. Ska sista giget bli ett antiklimax? När jag kommer tillbaka är Ungersk TV är på plats på slottet och intervjuar vår kapten Micke ”Sailor” Lundstedt. Klockan börjar närma sig 17:00 och det börjar faktiskt så smått dyka upp folk i alla fall och till slut är det helt fullt i det öppna tältet.
Vi sätter igång och redan efter ett par takter är succén ett faktum. Publiken är otroligt peppade. Efter en dryg timme och två extranummer stänger vi för den här gången men innan vi börjar riva blir det också en fotosession på scenen med bland annat Commanding officer på HAW Peder Söderström.
Vi får en lite stund på hotellet innan vi alla ses i lobbyn för en fördrink och sen går vi till en resturang vars namn vi tycker är barnsligt roligt men som inte passar sig i Svenska försvarsmaktens värdegrund 🙂 Ni som åker till Papa nästa gång kommer nog att hamna där också. Maten är bra och jag lär mig att man kan ha Cointreau i Irish coffee så smakar det ännu bättre.
Vi skålar för Micke, Roger och Åsa som har tagit hand om oss hela tiden. Och för våra fyra(!) ”Rookies” som åker med den här gången och varit så otroligt bra. Och självklart för vår fältregissör Sailor som satt ihop ett så bra gäng.
En avslutningskväll i Papa är inte komplett utan ett sent besök i ”Safari room” i källaren på hotellet. Det ser ut som i en Engelsk bungalow i Zimbabwe på 20-30 – talet inklusive jakttrofeer på väggen.
Där tar vi en sista öl, spelar biljard, ABBA (högt!) och pratar om allt möjligt.
Den här insatsen har gått fort men samtidigt känns det som att vi har varit här i mer än en vecka. Intensiva dagar med gig varje dag: På Svenska, på Engelska, för barn och för lokalbefolkningen. Nya vänner, kollegor och nya intryck. Det är aldrig detsamma när man åker ut med Fältartisterna, man tröttnar liksom inte på det. Imorgon åker vi hem och det är alltid med samma blandade känslor av ”Åh vad jag längtar efter att komma hem till Lena” och ”Redan slut, jag hade kunnat vara kvar en vecka till”.
Jag kommer att få den obligatoriska post-produktions-depressionen i några dagar men jag har varit med om det förut så jag vet vad jag kan förvänta mig.
Men just nu är jag för trött för att tänka på det.
Det får jag ta när vi har landat på Bromma.
God natt!
Lt Nilsen, SAFE – Swedish Armed Forces Entertainers
Dag 6, måndag 19 september
Resans sista dag inleds med en känsla av vemod över att tiden i Ungern lider mot sitt slut. När vi samlas för frukost är stämningen aningen dämpad även om flertalet också tycker att det ska bli skönt att få komma hem. 6 dagar har känts som betydligt fler med tanke på alla intryck vi fått oss till livs.
Efter en snabb frukost samlas vi i lobbyn med all packning, lastar bilarna och beger oss mot den lokala Sparbutiken för att handla lite snacks inför flygresan hem samt lite alla möjliga Ungerska specialiteter för att piffa upp sin matlagning på hemmaplan. Bl. a. den kryddstarka paprikapastan Erős Pista.
När alla känner sig nöjda med sitt förstärkta handbagage begav vi oss mot flygbasen en sista gång för avfärd. Där mötte vi upp bekanta ansikten som kommit för att ta farväl eller för att åka med flygplanet hem till Sverige. I samband med detta fick vi också bevittna när en av basens stora C17-plan gjorde sig färdigt för avfärd och lyfte. Det var verkligen mäktigt att se hur ett så enormt plan kunde ta sig från marken och upp i himlen. Strax efter den upplevelsen landade vårt plan och vi kunde påbörja ilastning av oss själva och vår packning.
Flygresan hem gick mycket smidigt, kanske till viss del på grund av ett gäng ganska trötta passagerare. Dock tog Lt. Nylander tillfället i akt att, inför landningen på Bromma, ta plats bakom piloterna i cockpit för att bevittna landningen från närmare håll och komma med lite matnyttiga tips han tyckte att de såg ut att behöva. Väl på Bromma splittrades gruppen och några åkte vidare till nästa destination. Vi som klev av på Bromma inväntade våra taxibilar och skiljdes åt. Några för att hämta upp parkerade bilar i Uppsala och jag och Lt. Nilsen för en kortare bilresa hem.
Med detta var missionen över och uppdraget slutfört.
/Lt. Fredrik Dahlin