En fältartistgrupp under ledning av fältregissör Magnus Josephson tjänstgör just nu i Mali.

Medlemmarna i gruppen är:
Magnus Josephson – fältregissör, gitarr, sång
Mikael ”Sailor” Lundstedt – bas, sång
Julia Ivansson – trummor
Lasse Nilsen – standup, gitarr

Tisdag den 29 mars 2016 – Dag 1
Första dagen på Livgardet och det är nu det börjar. Fältartisternas första resa till Mali. Jag som regissör har i veckor redan jobbat med insatsen men det är inte förrän på Livgardet som det drar igång på riktigt. Den lilla gruppen på fyra personer som ska genomföra denna historiska insats sätter för första gången på sig ökenuniformen och börjar på allvar göra sig redo att åka.
Ni som burit uniform tidigare kanske kommer ihåg hur en ny uniform luktar när den kommer direkt från förrådet? Det är den lukten som får mig att mentalt förstå att vi är på väg. En bekant lukt som för mig är förknippat med både spänning och förväntan.

Denna första dag är annars som de flesta andra första dagar på livgardet med den stora skillnaden att vi faktiskt är först. Ingen annan Fältartist har gjort denna insats tidigare. Det är en svår, spännande och superviktig uppgift som ligger framför oss och det är med stor ödmjukhet jag blickar framåt mot de kommande veckorna.
/Kn Magnus Josephson

Onsdag 30 mars 2016 – Dag 2
Vaknar 06:00, det känns bekant fast det var längesen jag gick upp så tidigt. Lite stel efter gårdagskvällen då Fredrik och jag körde ett pass på gymmet.
Men nu är man igång igen. Vi är 12 fältartister i samma logement så snarkfetsen har varit vild. Vi börjar med frukosten och sen blir det fotografering. Gruppbilden blir rätt okomplicerad, vi är bara 4 st som ska till Mali.
Vi får en genomgång av situationen i Mali. Det är inte helt lätt att fatta konflikten där nere, men efter föredraget har jag i alla fall en lite klarare bild av vad som händer där och vad FN’s uppgift är.
Sen är det en timme om IED’s och minor och vi blir inpräntade att aldrig ta upp nåt vi inte själva har tappat. Bra regel.
Efter lunchen har vi den härliga gasövningen, test av skyddsmask och brandövning. Det är en fin dag och det löper på smidigt. Dereborn från FS-gänget med sitt mastodontskägg får ju såklart läckage i masken så han får dispens från ”huset”. Jag erbjöd mig att raka honom men han ville inte tappa sin ”biker-look”. Vi andra får gå in och göra ett litet gympapass med höga hopp och armarna uppåt sträck – alla masker funkar.
På kvällen har vi en genomgång av hur vi bör uppträda när vi är ute. Vi är överens om att vi nog ska klara av att inte reta upp nån i onödan.
Sista tjänstgöringen blir Backspegeln – Alla får säga vad dom har på hjärtat. Det är skönt att få dela tankar och känslor med gruppen – som är otroligt förtroendeingivande. Är nu rejält taggad att åka till Mali med det här gänget. Den första insatsen fältartisterna gör där. Onekligen en ära att få vara en del av det.
Lt Nilsen

Torsdag 31 mars 2016 – Dag 3
Våra förberedande övningar på Livgardet är över och nu är vi äntligen färdiga för det vi nu längtar så till: Vår resa till våra hjältar!
Smärtan i nerverna som blev klämda av mina kängor höll mig vaken inatt och jag tackar apotekets värktabletter för att jag orkade genomföra dom sista lektionerna idag.

Mini-Anne redo att bli återupplivad

Sjukvårdsutbildningen med Hjärt-Lung-Räddning och brandövningen är något jag tycker varje människa borde få tillfälle att genomföra! Att få kunskapen att kunna rädda liv, att få känna mig säker att jag inte kommer stå handfallen, får mig att känna mig bättre och mer värdefull medborgare!

Vi är redo för allt, vi är redo för Mali!
Löjtnant Micke ”Sailor” Lundstedt

Fredag 1 april 2016 – Dag 4
Idag hade vi det sista av tre rep inför insatsen i Mali. Det känns verkligen som att vi lyckas krama ut mesta möjliga av denna lilla kvartett! En basist som också sjunger lead, en trummis och gitarrist som körar och en komiker som spelar kompgitarr med den äran! Kommer låta superbra om oss!

..eller, vi tror det iaf. För det är nämligen så att pga oerhört begränsade möjligheter att ta med utrustning så kommer vi låna mixerbord, högtalare, trumset, akustisk gitarr, basförstärkare och gitarrförstärkare på plats. Dessa har lånats in från Ghanas trupper och vi har ingen aning om skick eller kvalité, men man nog lugnt säga att vi är lite oroliga. Och jo – de har tydligen inga mickstativ på plats, så de ska svetsa (!!) egna till oss. Haha. Men det är ju det här vi övar oss på under kursveckorna i Höllviken – att anpassa sig till situationen. Upp till bevis hur bra vi lyckas med det!

Så förutom att förbereda quiz, spela igenom låtar, dricka kaffe och luncha så ägnande vi också en timme att väga utrustning. Efter att ha plockat bort några pedaler och casear så kanske vi får in allt i landet! Önska oss lycka till 😉
/ Julia

Tisdag 5 april 2016
Tidig morgon och fyra fältartister kliver av planet på Bamako internationella flygplats efter en sömnlös natt. Värmen slår emot en och man inser att man är långt hemifrån.

Efter en snabb ompackning sitter vi snart på nästa plan till Timbuktu. Jag känner mig nervös, förväntansfull men också glad att vi nu fått med oss våra gitarrer, cymbaler m.m. Det var ju nämligen inte helt säkert att vi skulle få det innan. Ett orosmoment ur vägen!
Under flygningens gång får vi njuta av en Afrikansk soluppgång över den karga Maliska öknen. Och efter knappt två timmar landar vi in på den lilla landnings strippen i Timbuktu. Det finns ett flygledartorn, men enligt uppgift sitter det ingen i det, känns tryggt!

Flygplatsen kryllar av olika afrikanska militär förband i blå FN-hjälmar. Nu är vi här! Vi blir ständigt påminda av de svenska soldaterna: ”Ni kommer väl ihåg vart Kalle Anka åkte om han skulle åka så långt bort man kan, Timbuktu!”

Väl inne på den svenska campen ”camp Nobel” får vi en rejäl rundvandring och säkerhets genomgång. Det är varmt!!! Ca 40 grader och röd sand överallt. Man kan tydligt se vilka som varit på campen länge. Deras uniformer är rödfärgade av ökensanden.
Så var det dags att inspektera scenen och de fyra mickstativ repgruppen byggt till oss. Och vi kan bara ta av oss hatten, gå ner på knä och kapitulera inför dessa genier. Repgruppen har av gamla plåtdelar och antenner lyckats svetsa ihop fullt fungerade mickstativ, som dessutom är justerbara (se bild). Utan dessa skapelser hade det blivit väldigt svårt…
Vi har också fått låna ett PA av Ghanas FN-förband och backline från det svenska kapellet. Vi kommer ändå överens om att allt är över förväntan. Det låter helt ok! Detta är fältartisteri när det är som bäst! Dags att gilla läget, och det gör vi!
På kvällen bjuder vi på standup och musicquiz. Kategorin ”Kentlåt eller Ikea produkt” gör succé. Vad är egentligen ”dignitet” en Kent låt eller en Ikea produkt?
Mycket nöjd efter lång dag fylld av intryck som inte går att beskriva i ord. Dags att krypa ner under myggnätet…
/Kn Magnus Josephson

Onsdag 6 april 2016
Har nog aldrig sovit så djupt och drömlöst. Känner mig totalt utvilad. Bra, för idag är det standup-show och den stora konserten. Vi har ju lånat PA från Ghanas soldater och mixern har pajat. Men vi är ju på en Camp där det finns en otrolig tillgång på skickliga människor som mer än gärna hjälper fältartister i nöd. Så ”Rep” kommer till undsättning och blåser ur hela mixern på en jäkla massa röd sand och sen funkar PA’t som det ska. Vi hinner också med ett besök på Sjukan där vi får se och höra hur man gör för att rädda liv i Sahara i 45-50 graders värme.

Kvällens show är väldigt lyckad. Ghana- gänget är där och det skrattas åt mina skämt och sen dansas det så hela campen gungar. Sailor dirigerar publiken till danskonster, Magnus stagedajvar mitt under brinnande solo och Julia slår av en cymbal (!!!) Det är ROCK!!!
/Nilsen

Torsdag 7 april 2016
Idag har vi möts av leenden och lovord efter vår spelning igår! Vi har kommit soldaterna närmre och blir inbjuda att besöka deras arbetsplatser där de med glädje och stolthet visar oss runt! Det kändes tråkigt att behöva lämna våra nyvunna vänner, men Bamakos svenskar väntade på oss.

Förberedelser till akustiskt gig i Bamako

Vi fick åka med ett ryskt UN-plan vars piloter fick Julia och Magnus att bli ordentligt vita i ansiktet och med en detour kom vi ganska sent till Camp Bifrost och riggade upp våra grejer för en standup och ett akustiskt gig utomhus för svenskar, norrmän, danskar och holländare Vi gjorde givetvis succé bland campens ödlor och vandrade pinnar.

Fältartister i Mali för första gången

Att få vara de första fältartisterna på plats i Mali känns väldigt ärofyllt och gör mig oerhört stolt.
Våra kroppar har möts av många påfrestningar: Dålig sömn möter 40 gradig värme och en luftfuktighet på 3%, men vi har gett allt och visat att vi behövs och kan prestera trots dåliga förutsättningar.
Jag kommer antagligen få med mig en hel del röd sand hem och även om den med tiden kommer försvinna kommer minnet av denna mission alltid fylla mitt hjärta av glädje.
/Micke ”Sailor” Lundstedt

Fredag 8 april 2016
Sista dagen i Mali. Som vi snackade om igår på ”backspegeln” (där vi pratar om dagen som varit) – varje dag har varit som tre dagar! Helt otroligt alltså.

Idag var vår första lediga dag. Vi hade hoppats på att nån på den svenska personalen på campen skulle ha tid för att ta oss ut i närområdet and we hit the jackpot! Två av dem hade ärenden i stan och eftersom att de är ute där varje dag och känner till området väl så kände vi oss trygga att åka med.

Vi fick se allt från FNs högkvarter till kåkstäder och marknader. Vi köpte färsk mango som smakade himmel och jag köpte mig en trumma. Sen tog de även med oss upp på höjden så vi fick se hela Bamaku från ovan. Helt fantastisk dag! Så otroligt kul, värdefullt och givande att få se ”det riktiga” Bamaku och inte bara campen. Vi är evigt tacksamma!

Utsikt över Bamako

Vi mötte upp några svenska generaler och specialister vid flygplatsen och spelade en välkomstsång (så det blev visst ingen gigfri dag ändå). Jag fick testköra djemben och konstaterade att den var värd sina 150 kr. 🙂

Resten av dagen innehöll avrustning av kläder och annat materiel. Och lite backgammon och kaffe i den typ 40-gradiga skuggan. På kvällen lämnade vi campen i Bamaku och tackade alla som hjälpt oss.

Och som så många gånger innan när jag rest så är känslan nu; Fantastiskt att vara här men också härligt att komma hem. Mina händer börjar tycka att det är lite jobbigt med allt handspritande. Haha.

Så stolt över vad vi gjort här och så glad över att ha fått gjort detta med just dessa personer.

Tack!
Julia Ivansson