Linda Grenholm leder den fältartistgrupp som just nu tjänstgör i Liberia vid LA04. Gruppen kallar sig ”4 PAPA SIERRA” och består av följande medlemmar: Linda Grenholm, ledare, gitarr Micke Dahlén, trummor Mia Löfgren, sång Peter Lövgren, bas Pasi Oksman, klaviatur
2005-12-15
När vi närmade oss Bryssel så kändes det inte som man slocknat överhuvudtaget. väl i Sverige så väntade en bil på oss och vi åkte till Livgardet för att lämna all utrustning osv.. Kom hem på eftermiddagen helt färdig och stackars Peters biljett gick inte att boka om så han fick tillbringa 6 timmar på centralen, inte alltför kul!!
Själv så somnade jag 20.30 och vaknade inte förrens 0830 dagen efter längesen man sov tolv timmar i sträck, har nog inte hänt sen man var i tonåren 🙂
Vill tacka mina kollegor och alla fantastiska människor vi mött, Ni har alla varit mer än fantastiska!!
Och vi Löjtnanter vill sända en stoor tacksamhetskram till kapten Grenholm som gav oss chansen att få uppleva detta!! Ja det finns väl inte ord nog så Tack än en gång!!
Många kramar och ha det så jättebra!!
önskar
Löjtnant
Mia Löfgren
2005-12-14
Hemresedag!! Lite avrustning på grejer vi lånat från förrådet på campen.Lite PX shopping och sen mat med Överstelöjtnant mfl och vi blev tilldelad missionstavlan, jättefin!! Tack så mycket!!
Vi åkte rätt tidigt till flygplatsen eftersom man aldrig vet vad som kan hända på vägen. På flygplatsen fick vi visa passet hela sju ggr..
Planet avgick i tid och gick via Senegal igen, Så vi fick vänta på maten tills avfärd därifrån, Jag var så hungrig eftersom jag inte ville utmana ödet och bli sjuk, inte ok!! Men alla klarade sig som tur var…
Alla sov en väldigt slumrig och av och på sömn.
2005-12-13
Luciamorgon!! Speciellt i denna värme!! Vi repade hela förmiddagen inför kvällens luciatåg, Det gick jättebra!! Vi hade pepparkaksgubbar,Tomtar,stjärngossar och naturligtvis tärnor och en vacker Lucia som heter Linn.
Skräddaren hade sytt upp jättefina dräkter.
På eftermiddagen had vi fått tillstånd att åka in till Monrovia för att gå på det stora ölbryggeriet Club Beer, mycket intressant men hade varit roligare om man hade förstått vad de sa. De snackar ju Liberia engelska och har en väldigt speciell brytning men som mesiga snälla svenskar som vi är log vi och nickade med huvudet som om vi förstod vilket resulterade till ett skönt skrattbubbel i magen. Rundturen tog ca 45 min vilket var som ett enda stort förspel inför avsmakningen av ölen, Vilken var jättegod!! I denna värme så var det oerhört läskande.. Och helt plötsligt började alla babbla i munnen på varandra och Micke bjöd in vår guide till kvällens gig.. Ja så det kan gå:-) Och det bara på ett litet glas öl men i denna värme.. Hur som helst så inhandlade några ett varsitt 5liters fat African Beer, den som vi fick provsmaka och fatet är jättefint!!!
tillbaks till campen för soundcheck mm
Lucia tåget började 1900 och flöt på utan några som helst problem och lockade till små skrattsalvor när pepparkaksgubbarna och tomtarna sjöng sina sololåtar 🙂 Så söta!!! Våra utländska gäster bla phillipinerna igen samt Irländarna måste ju tycka att vi har mycket sjukt för oss, ha ha!!Sen blev det glögg ,lussebullar och pepparkakor
Spelningen startade ca 20.00 med en mycket lugn publik och vi jobbade stenhårt på att få dem att röja lite framför scenen, lite skillnad från lördagens spelning..
De spjärnade emot men började röja när kapten gick ut till dom och fullkomligt sprutade ner Irländarna med öl!!! Hur cool som helst!! Jag bugar mig för min kapten!!
De gillar lite förnedring verkar det som.. Och Micke gav mig några andra små förnedringstips som jag genast vidarebefodrade i mikrofonen,, Jag sa: Back home they told me that Irish people were ”sissys” but I told them They were wrong!! Were they???
Och då samlade sig resten och fortsatte röja.. 🙂
Sen var det svårt att få ett slut, det blev några extras och de ville också gärna vara med och sjunga på scenen..
Sen slutade vi för att en halvtimme senare gå upp och röja igen,, Ja det var en jättekul avslutning på en fantastisk vecka!!
Kramar
Mia Löfgren.
2005-12-12
SOVMORGON…. till kl 09:00(vi på den kvinnliga sidan) grabbarna sussade till 11:00, då hade redan kapten Grenholm varit på möte och löjtnant Löfgren uppdaterat dagboken samt att båda hunnit skriva vykort nere vid havet på officersmässens veranda med vågorna kluckande invid strand!! Mötet som Kapten var på skulle gälla vår eftermiddag som skulle se ut som så att vi skulle ut på patrull med skyttekompaniet, men pga oroligheterna i Monrovia så fick vi stanna på campen , Det är nog säkrast för de hade börjat kasta stenar osv och det är inte så långt till att kanske ta till vapen så det var nog rätt beslut!!
Men det blev ändå bestämt att vi kl 14 skulle träffa dem för att gå igenom en del fordon, vapen och liknande vilket var väldigt intressant och Micke blev förundrad över att allt verkligen är genomtänkt in i minsta lilla detalj inget är glömt eller borttrollat och det finns nödlösningar på allt och nödlösning på nödlösningen osv Vi fick klättra omkring och provsitta/stå känna och klämma på allt . Tackar så jättemycket för genomgången!!
Kan berätta lite mer om campen mm: Soldaterna och vi har det väldigt bra, det är jättegod mat som lagas av fantastiska kockar , de klagade lite på att det aldrig finns grädde eller creme fraiche men om de lagar så otrolig god mat nu så kan man ju bara tänka sig hur den blir när de har de varor de vill ha .. Applåd för er!!
Fräscha hygien containrar med dusch och WC. Ac och myggnät i varje rum . Det viktiga med att vara här är att alltid hålla hygienen, Tvätta händerna noga före varje besök i matsalen, torka torrt och sen på med alcogel.. i denna värme frodas bakterierna rätt skapligt, Men man har ju lärt sig från barnsben att man alltid skall tvätta händerna före maten så det är ju inte så jobbigt 🙂
Sen går man ju omkring med vattenflaska hela tiden för det är ju kollosalt viktigt att dricka mycket här nere. Spången som leder mellan ”barrarna” är gjorda av, Lyssna nu: Mahogny!!! Glammigt!! men det är ju det träslag som används här nere. Kaffet är lite halväckligt men vi har blivit bjuden till Gunilla på Posten på väldans gott ”riktigt” kaffe” Tack så jättemycket!!
Djur då?? Det var det första Micke frågade? Mycket ödlor på campen vilket är jättebra för de håller ju rent från diverse insekter, sen har det påträffats grön mamba på campen men det känns som att det inte är så stor risk att man träffar på ngn här eftersom det är så mycket spring här hela tiden, Någon hade sett svart mamba när de varit ute på fält några dagar, den höll på att ta sig in i bagaget, då hade det kunnat vara slut.. för den är riktigt elak . Sen fick vi höra talas om en jättespindel som bodde på en sandsäck på campen så vi blev glada och skulle gå och titta på den men då hade det precis varit nån slags grävning där så den hade nog strukit med 🙁 micke blev lite beskviken även om orm står som första prio.
Sen har vi ju myggan som inte hörs ses eller känns men varannan jäkel bär på malaria så det gäller att skydda sig, från 1900 gäller heltäckande klädsel för att minimera risken.
I kväll åt vi mat med alla som hjälpt oss på nåt sätt och till middagen hade vi ordnat en present bestående av ett antal glöggflaskor , Vi fick en låda av verkstadkillarna samt färgspray och tejp sen delade vi upp oss och Linda plockade roliga blad att pryda med och jag gick och försökte få till ett tackkort med allas namn på och killarna designade lådan, den blev jättefin.
Linda höll verkligen ett kanontal inför alla på middagen! Hon är fantastiskt duktig på uttrycka sig och jag är stolt att tillhöra hennes grupp, det blev lite tårar i ögonen sen så var vi tvungna att gå bakom matsalen för att öppna eftersom det är förbjudet att inneha alkohol på campen så när öppningen var klar så kördes den iväg till spritcontainern för inlåsning.
Sen blev det en lugn kväll för samtliga. Jag tog en joggingrunda på 25 min runt campen och sen blev det dagboksskrivning vilket jag just nu gör och resten tittade på film, jätteskön kväll!! Vi får se hur det blir med demonstrationerna, hoppas verkligen att det lugnar ner sig i morgon. Kan inte Gubben George inse faktum och det bästa för sitt land i stället för att bete sig som ännu en galen stridspitt (ursäkta uttrycket) han har ju verkligen gjort på sig i det blåa skåpet i och med detta, Det finns väl ingen som vill ha honom som president som bara är maktlysten och tänker på sig själv!!!
Ja det blir långa berättelser och det kan ju bli lite si och så med stavningen, har ju ändå lite bråttom där jag sitter. Får endast ha datorn en halvtimme åt gången så det blir lite stressigt, Hoppas ni har överseende.
Nä nu är det nanni nanni igen!!
Kramiz
Löjtnanten Löfgren…
Ps. Förresten Min Moster fyller år i dag, GRATTIS Anne!!DS
2005-12-11
Möttes 09.15 för att åka och få lite sol på våra ”vinter i sverige” kroppar så vi begav oss till Silver Beach.
Det tog väl typ 1-2 h beroende på trafik och händelser efter vägen.
Väl där så möttes vi av havets väldiga brus och vi blev varnade att inte gå för djupt för det är så otroligt starka vågor och det märkte man när vi hoppade i, Vilka vågor .. en våg tog tag i mig och jag släpades längs med botten och skrapade knäna, då var det nog dags att vända tillbaka!! Vi lekte och stojade och solade ett tag sen så följde jag och Pasi med på promenad en timme och efter halva vägen så får vi syn på ett gäng Liberianer som står med två stora lastbilar och skottar i sand och när Pasi skall fota så blir de jäkligt upprörda och gasar och tutar, då får vi reda på att de stjäl sanden för att sedan sälja. Men vi tjyvknäppte ett lite längre bort, får se hur det blev 🙂 på tillbaka vägen märker jag att Pasi har fått väldigt mycket färg så jag frågar vilken solskyddsfaktor han haft på.. Vad tror ni svaret blir?? INGEN!! I Afrika??? Han hade en ”lätt” febrig tillvaro den kvällen stackaren 🙁
Tillbaks till campen får vi höra att det kan bli lite oroligheter i Monrovia den kvällen, tydligen så har George Weah(fotbollspelaren) som förlorade President Posten till Afrikas första kvinnlige president Ellen Johnson uppmanat sina anhängare till demonstrationer när han den kvällen skulle komma tillbaka från sydafrika men till Campen kom vi och hann ta en snabb dusch innan nästa uppdrag väntade, spelning på Phil-Coy för våra asiatiska vänner. De hade också byggt en scen och även gjort en schysst backdrop där det stor 4 papa sierra på phil-coy och alla grejer var uppställda för vårt fantastiska crew är bara bäst! De förstår nog inte vikten av hur mycket deras jobb är värda för oss!!!
Sen spelningen då…och jag måste bara säga att Phillisarna kan röja, vi var helt chockade, de sprang upp på scen och tog hundratals kort medans vi spelade och det var ett jäkla drag… och efteråt, ja autografer i mängder.. Peter sa att han aldrig skrivit så mycket autografer nå´n gång, Helt galet och jättekul och hur många kameror som helst, ha ha!! och de är otroligt sociala och trevliga, Det var verkligen en upplevelse, än en gång…
Efter lite drygt en timmes paparazzi show så åkte vi hem och vi hade tur som åkte då för hade vi väntat hade vi blivit kvar eftersom det blev oroligt i Monrovia pga det jag nämnde tidigare.. Crewet som är så gulliga och var kvar och packade ihop blev kvar lite extra länge pga detta men phillippinierna vet hur man roar sig, de har ju golf,pool,pingis och alla möjliga aktivitetsgrejer att syssla med..
Tack för i dag/kväll
Kramar
Löjtnanten Löfgren.
2005-12-10
Idag skall vi ha den stoora spelningen här på campen och det är flera inbjudna från högre makter inifrån Monrovia plus att Irländarna så klart är med.
Våra scenbyggar-soldater hade byggt en jättestor fin scen som av Kurt även kallad ”direktörn” stylades med palmblad och dylikt , blev jättesnyggt. Tackar även för den fältmässiga guldkanten 🙂 Vi roddade och kollade ljud hela eftermiddagen- DET LÅTER!! Vi var lite rädda att utrustningen vi har med inte skulle räcka men det gjorde den, vill jag lova 🙂
Halv åtta så började showen med vårt förband bestående av två killar bestående av bas ,gitarr/sång. Det kallade sig för ”första förbandet” 🙂 vilket förde till många garv, De var jättebra och roliga och de uppskattades jättemycket av alla!!
Sen var det vi och Vi körde stenhårt med en röjande publik bestående av ca 4-500 pers Roocknnn roooll!!! Yeah!! FRUKTANSVÄRT ROLIGT och jätteblött, en timmes hoppande gör att man förlorar rätt mycket vätska, Jag och kapten intog varsin vätskeersättning innan och det var nog tur!!!Efter konsert och extralåtar tog dj:n över och körde gamla goa låtar!!!
Då blev det varsin öl tillsammans med alla glada människor.. vilken folkfest!!!
Halv elva slocknade allt och vi blev inbjudna till kockarna där de hade gjort en varsin pizza och hemgjord chokladmilkshake till oss vilket aldrig har smakat godare.. så väldigt gulligt!! tack så mycket!!
Men tio i elva tog undertecknad och kapten Grenholm slut och gick och la oss…
Ännu en fantastisk dag 🙂 Förresten, ni som undrar över hur det gick med förkylningen så har min lyckliga stjärna vakat över mig och jag vaknade och kände mig betydligt bättre i morse och konserten gick jättebra, det är ju också suveränt med luftfuktigheten för rösten, rena balsamet!!
Det är så skönt att bara luta sig tillbaka och sjunga Till Mickes, Lindas, Peters och Pasis sköna toner och stämmor, de är övergrymma och jäkligt roliga!!! Aldrig långt till ett garv, puss på er!!
Kram och natten igen..
1.LT LÖFGREN.
2005-12-09
Idag har det varit en kanon dag, Vi har varit i Monrovia och kollat in deras marknader Mullrigt är rätta ordet och på vägen dit dåg man ju verkligen massor, Det är otroligt häftigt att se hur kvinnorna bär sin saker på huvudet och nu snackar vi inga smågrejer utan stora skålar fyllda med diverse saker, WOW!! Det hade varit bra att kunna, snacka om hållning!!
Efter shopping åt vi mat på ett hotell som nästintill fått godkänt och än så länge har ingen blivit sjuka :-). Micke och Pasi beställde en Jätteportion av ngn slags Libanesisk rätt och de åt faktiskt upp det mesta, Duktiga pojkar!!
Där efter for vi till ett sjukhus och hjälpte till att ge dem en massa mat som svenskarna kom med i en stor lastbil, Några gick upp och hälsade på de sjuka barnen vilket gjorde de jätteglada, de som orkade!! Det var så hemskt för att vi fick reda på att sjukhuset har plats för 60 patienter varav 20 barn och 40 vuxna och i snitt dör 2 personer om dagen, fruktansvärt!! Det var mestedels Aids,Tbc och undernäring som bringade dem dit, Fy sjutton vad bra vi har det i Sverige!!!
När vi åkte därifrån så var det lite tystlåtet i bilen men när vi kom fram till nästa anhalt, BARNHEMMET så blev det liv i luckan 🙂 Vi höll oss inte på att ta oss ur bilarna eftersom barnen kastade sig in i bilen innan och valde ut att ha oss som deras egen kompis och när vi väl kom ut ur bilen så hade man några ungar i varje hand och knä när man satte sig, De var så otroligt goa och glada, Jag och Peter gick för att titta hur de bodde och de bor i en byggnad och när man kom in kändes det som om man var i en jordkällare, där bodde dom typ tio st i varje rum så jag förstår mer än väl att de är glada över huset som svenska soldaterna håller på att bygga upp bredvid, En helt ny fräsch byggnad som de ska flytta in i ,vilken skillnad!! Det spöregnade så vi ställde oss allihopa under taket på nybygget och kapten jammade loss på en gitarr med sprucket finger vilket lindades lite fältmässigt av två soldater sen bar det av.. De ville höra rocknroll och proud mary och I love rockn roll stod ju högt på listan. Sen sjöng vi alla inkl barnen nationalsången som de lärt in. Men det bästa av allt var deras egen svängiga sång Wow helt amazing!! En kul grej var när Pasi lämnade över en marrackas till en 6årig liten pojke och skulle visa hur man skulle göra det behövdes ju inte, Lillkillen svängde mer än alla på campclara tillsammans Ha ha 🙂
Efter en fantastisk vistelse och adoptionstankar i huvudet så for vi hemåt, Var ju tvungna att förbereda för kvällens gig i Wellfare-bungalowen. Kl åtta startade den och det var en sk jukebox spelning vilket innebar att det inte går att förbereda sig så mycket, Vi hade ett gitarrcase där publiken fick lägga i en dollar och önska låtar och sen gick pengarna till barnhemmet bla. Vi höll på i 2 timmar och 30 minuter i ett sträck!! Hur roligt som helst, lite si och så med texter och form osv men det gjorde nog inte så mycket hoppas vi!!!
Efter en jättehäftig dag så var det bara att gå och knoppa!! Vi svenskar fattar inte hur bra vi har det!!!
Kramar en betänksam
Löjtnant Löfgren.
2005-12-08
Vaknade 06.45,En snabb dusch sen upp till frukosten där de varje morgon visar Albert och Herberts julkalender, Jättemysigt!!
Kl 08:00 var vi inkallade på infomöte och fick då möta alla ansvariga samt vårt crew, vilka vi är oerhört tacksamma till. Och som tur är jobbar några av killarna med ljud o ljus hemma i Sverige.
Eftersom vi numera är en halverad grupp motför tidigare uppdrag så är vi ju extra glada eftersom det inte fanns någon möjlighet att ta med någon ljus/ljud tekniker för detta uppdrag.
Det är framför allt Jonas , Johan och Fredin samt ”Direktörn” som kommer att vara vårt kraftpaketsstöd under dessa dagar!! Tackar på förhand!! Sen en liten rundtur på campen och visade oss både vår svenska sida och Irländarnas samt Wellfare shopen(Px et ) och Canteen (mässen) Efter Lunchen var det dags att kolla att våra Musikaliska redskap funkade, Det gjorde dom som tur var.
På kvällen skulle vi sjunga och spela i Kapellet så vi var tvungen att förbereda oss för det efter middagen.
Kl 1900 samlades alla i Kyrkan där vi sjöng Julpsalmer och Jesper pratade om Advent och det som komma skall och jag framförde U2s Still haven´t found. Men det bästa av allt var att Kapten Grenholm hade med sig körnoter på Jul Jul strålande Jul Så det framförde vi A capella, jättefint!! Alla är så duktiga, Känns otroligt stabilt!! Och jag hoppas att det gav alla som var där en något sånär julstämning för det är ju lite svårt annars i 35-40 graders värme. Alla mår för övrigt jättebra förutom undertecknad som slåss med förkylningsmonstret men känner mig trygg av att Doktor Harald har en massa lösningar att tillgå i fall rösten ballar ur, men än så länge sitter de små rackarna i näsan och slåss, peppar peppar..häller i mig Esberitox 🙂 Vädret idag har varit lite blandat disigt med solglimtar samt en halvtimmes duggregn, Skönt!!
Efter kyrkan så bar det av till canteen för ett litet samkväm De har alkohol försäljning. Tisd, torsd, Lörd och idag var det ju torsd så alla tog sig en öl (club beer) från det Lokala bryggeriet till tonerna utav en jättestor Irländare som satt på scen och utropade bingonummer från sin pyttelilla bingotombola. Vet fortfarande inte om det var ngn som vann 🙂 jag hoppade iaf över min öl och gick för att sova tidigt så att jag har nån chans mot förkylningen!! Puss och kram och Godnatt till mina fantastiska spelkamrater och alla ni andra.
Löjtnant Mia Löfgren.
2005-12-07
04:45 bip bip, Ja det var väl bara att försöka kravla sig ur bingen.. en liten dusch så man vaknade till och sen var det frukost för samtliga. Taxin var beställd och klar och kom till 05:45. Skönt att vara i tid innan avgången 0700.
Incheckningen flöt på bra och vi lyfte enligt tidtabell, Första planet landade i Bryssel och vi hade väl drygt en timme på oss att byta plan. Det var väl inte förrens man skulle borda planet till Afrika som det faktiskt kändes som en verklighet att vi var på väg.. pirrigt och kul!!! på planet visades Kalle och Chokladfabriken och vi fick lite tid att gå, det tar ju ändå ca 7 h att flyga.
Vi fick också mellanlanda i Senegal där det skulle släppas av lite folk!!!
Försökte också dricka mycket mycket vatten så at man är något så när förberedd för värmen och fukten.
Swisch och där landade vi i LIBERIA!! Wow, och när vi kom ut ur flygplanet slog värmen och fukten emot oss, mycket speciellt!! Någon sa till oss att. ni måste lukta på afrika!! och ja det är en mycket speciell doft, Lite unken jord på nåt vis. sen var det bara fram med passen och sen in på flygplatsen och där var det en mindre angenäm lukt 🙂 Allt bagage dök upp som det skulle , Puh!! Väl utanför så mötte bla vår kontaktperson Jessica och fältprästen Jesper oss och de berättade att vi nu skulle fortsätta färden i en ca två h färd genom Monrovia (huvudstaden) För att ta oss till Camp Clara. det var en häftig färd genom all bebyggelse, Det finns ju inte mycket till el och belysning så det var ju skapligt mörkt där vi åkte fram så det var ju svårt att få sig en riktig uppfattning!! var väl framme kl 22 ca. efter inkvartering i våra gästbaracker så tog vi oss en liten kvällsfika och hade en liten genomgång av lite tider och regler..
Sen stöp vi i säng!!! I och för sig efter ett i klivande in i myggnätsskyddet.
Godnatt alla medkamrater
Kramar
Löjtnant Löfgren (Den kvinnlige)
2005-12-06
Snart är det dags!! Fem förväntansfulla och spelhungriga soldater satt i hotellets matsal på kvällen, Kapten Grenholm tyckte att det var lika bra att vi bodde tillsammans natten innan avresan eftersom vi skulle åka så tidigt!! Efter intag av Malariatabletter och lite kvällsfika så var det bara att försöka gå och lägga sig, Det hade kunnat bli ett litet rumsproblem för undertecknad då jag öppnar min rumsdörr och finner en främmande man utslagen i min säng, efter mycket fnitter så sprang jag ner till receptionen och lyckades som tur var ordna upp dubbelbokningen, Äntligen ( och som tur var En alldeles egen:) säng!!
Sussilull
Löjtnant Löfgren(Den kvinnlige)
Onsdag 26 oktober 2005
Nu är det bara smådetaljer kvar att fixa. Bl.a. byter vi lite kläder på förrådet. Tror att killarna fick en smärre chock när Mia poserar och frågar vad de tycker om skärningen på olika plagg. Hur sitter den här? Bättre än den förra? Jag får för mig att den ”vanliga soldaten” inte bekymrar dem med samma typ av frågor…
Vi tar lite bilder till visumet men även en gruppbild för att kunna göra någon slags affisch. Låser in överblivet material och lite civila kläder.
Puss och kram, alla åker hem.
/ Kapten Grenholm
Tisdag 25 oktober 2005
Nu är det raka vägen till sjukan. Vi tar prover och blir pumpade med alla vacciner du kan tänka dig. Inget kan stoppa mig nu, jag klarar all sjukdomar i hela världen!
Så känns det i alla fall efter den här behandlingen. Som vanligt är sjuksköterskorna så otroligt trevliga! De är en förebild för alla som jobbar med serviceyrken! Helt plötsligt är det riktigt trevligt att bli stucken och granskad in i minsta detalj.
På eftermiddagen åker vi ut på landet. Det krävs öppna fält och få förbipasseranden när tårgasen ska flöda. Vi tar alla på våra skyddsmasker för att se att det inte finns några läckage. Alla lyckas gå genom gaskammaren utan problem, utom Mia. Hon försöker vara lika oberörd som alla andra, dansa på inne i kammaren för att känna att masken klarar även det. Sen bär det av i ilfart ut! Det är inte kul när skyddsmasken läcker in högkoncentrerad tårgas! Fråga Mia, hon vet nu!
Vi fortsätter dagen med en brandövning. Den är uppdelad i två delar. Först släcker vi en brandhärd med hjälp av brandsläckare. Sedan tränar vi att släcka en brinnande docka med hjälp av en filt. Måste säga att de här övningarna är något alla borde få göra. Fantastiska kunskaper att ta med sig ut i vardagen. Ett stort tack ska även riktas till killen som höll i dagens utbildning!
Efter promenaden hem var det information om våra missionsområden. Tyvärr så fanns ingen på plats som brukar hålla i dessa föredrag. Anders och gänget gjorde dock sitt bästa för att skrapa ihop lite info. För oss är det viktigt och väldigt intressant att få se bilder och höra lite om livet där nere. Alla blir peppade på att åka NU!
Måndag 24 oktober 2005
Så var det äntligen dax att träffas för första gången som grupp. I vanliga fall brukar vi vara färdigrepade och klara för avfärd när vi rycker in för utbildning. Nu är det sex veckar kvar tills vi roterar ner till Liberia, men det inte det ända som är annorlunda. Vi är inte ensamma….afgan-gänget är också här för utbildning. Otroligt trevligt må jag säga. Tio fältartister i samma rum, det kan inte bli annat än trevligt.
Vi började måndagen med de vanliga rutinerna. Inryckning, dsv fylla i och lämna in tusen papper. Marianne och gänget som jobbar med oss är såå trevliga! Vi får en egen lite kö och allt flyter smidigt.
Nästa anhalt blir förrådet. Tonvis med kläder ska hämtas ut, storlekar prövas och det är inte helt lätt att hitta rätt om man är en lite tjej.
Resten av dagen är det genomgångar kring avtal, försäkringar mm. Inte världens roligaste men det måste göras.
