Fältregissör Magnus Josephson leder gruppen som skall till KS21 i Kosovo 6 – 12 september 2010.
Gruppen till KS 21 består av:
Magnus Josephson, gitarr, sång
Maria Johansson, sång
Marlene Strand, sång
Peter Nygren, keyboard, sång
Johan Ivansson, bas, sång
Tom Steffensen, trummor
Christoffer Gustavsson, ljudtekniker
Söndag 12/9 Kosovo
Trött och pigg, som ett glapp i tiden, vilken vecka vi har fått vara med om och dela med KS21arna.
Gårdagens konsert var kulmen på veckan, den kan ha varit fältartisternas sista konsert på Camp Victoria, med detta i åtanke hade det kryddats ordentligt i anrättningen; två förband ur förbandet, pyroteknik, ljusorgier, konfettiregn, rökmaskiner toppade med kolsyresläckare, -vilket magiskt event. Inget är omöjligt för vårt fantastiska crew, absolut ingenting, de hade förberett denna afton minutiöst, en hel festival gick av stapeln igår med backstagepass och hela kittet. Nämnas särskilt måste den hemgjorda ljusmixern som lötts ihop av kontakter och väggdimrar, vad säger man -VÄRLDSKLASS!!!!
Vid brunchen, även kallad gottegrisbuffén med allsköns kakor, bullar och onyttigt gottigott, informeras fältartisterna att de löst en utbildningsfråga som legat och gnagt, åtminstonne en temporär lösning… Närskydd för förare i lastfordon har länge varit en svår nöt att knäcka, men efter gårdagens konsert insåg man en lösning på detta problem, då en av fältartisterna gjorde entré från skopan på en hjullastare iförd Försvarsmaktens CRC-utrustning. (kravallutrustning). Kan detta vara en väg att gå, ja det är frågan, bilden från gårdagens entré kommer i alla fall att användas i uppstarten av dagens utbildningsdiskussion.
Från brunch till avrustning, med en liten klump i magen insåg vi alla att vi snart skulle lämna våra nya vänner och bege oss mot Sverige. Ett sista möte med vårt Crew, där gåvor utdelades och vi erhöll förbandets sköld och klumpen växte sig större. Fotografering och tillsist uppsittning i bussen, vår fantastiske time-keeper -chaufför la i växeln och rullade iväg på exakt avtalad tid, bara det är fantastiskt. När vi så svängde runt hörnet stod så hela vårt crew och många därtill uppställda för att visa oss sin uppskattning i en s.k. ”Blue light parade”, där utryckningsfordon, lastmaskiner, lastbilar… stod uppställda med alla ljus och tutor i full aktion. Nu brast det för fältartisterna och tårarna trillade nedför kinderna på oss i bussen. Vilken magi, vilken uppskattning, vilket avsked. Så oerhört berörande.
Fältartisternas vecka i Kosovo på KS21 har varit makalöst väl arrangerad och oerhört inspirerande. Vi har fått möta fantastiska människor ta del i deras arbete och dessutom musicera tillsammans. Helt underbart!!!
Stort tack till alla KS21are, vårt magiska crew och vår strålande kapten Magnus Josephsson.
Lt M. Johansson
(Ps. Glöm aldrig att göra banan ur!!! -uppfattat!)
Lördag 11/9 Kosovo
Var jag än vänder mig så ser jag hårt arbetande människor med gröna kläder och det är en underbar syn. Bandet bygger, soundcheckar, spelar och river om vartannat hela tiden under den här veckan. Det är ett tufft schema men jag har inte hört något som helst missnöje. De gillar visst att jobba hårt.
Sedan jag anslöt till gruppen i torsdags har jag haft otroligt roligt! U2-mässan igår var otroligt stämningsfull och fin.
Lunchen idag käkade vi på Camp Bond Steel. Hamburgare, grön jordgubbssaft och glassbuffé. Jag passade på att köpa lite amerikanskt godis till mina barn.
Nu ikväll höll vi den stora avslutningskonserten (jag fick vara konferencier och tjafsa lite med italienare och slovaker) och soldaterna på plats hade fixat med pyro, hjullastare, eldkastare och kravallutrustning på scenen. Wow.
Men roligast av allt var det ändå för mig att få köra lite stand up för soldaterna i mässen i går kväll. Bättre publik än den svenska utlandsstyrkan finns inte. Bättre artister än de svenska fältartisterna finns inte heller. Alltså är Camp Victoria världens bästa ställe att vara på just nu.
Jag VILL INTE åka härifrån. Men i morgon är det dags.
OaO / Kristoffer Appelquist
Fredag 10/9 Kosovo
Dagen började med en timmes sovmorgon vilket uppskattades av ett gäng trötta fältartister. Efter frukost fick vi en intressant och givande beskrivning av LMTs arbetsuppgifter och det nuvarande läget i Kosovo. Därefter avgick bussen mot (Main HQ?) där vi fick chans att besöka andra nationers PX, vilket resulterade i en del shopping…
Efter lunch åkte vi tillbaks till Camp Victoria där rodd och soundcheck inför kvällens U2-mässa väntade. Kl 19:30 var det så dags för mässan som pastor Mikael Sundqvist byggt kring U2:s musik i formen av en rockkonsert. Dagen avslutades med en mycket uppskattad stand up av våran ordförande Kristoffer Appelquist i strålande form.
/Lt Nygren
Torsdagen 9/9 Kosovo
Torsdagen började med att vi fick följa med några ur B-Coy ut på en fotpatrull runt om i byn som ligger precis intill campet. Det hela gick ut på att just promenera, och det kändes märkligt och gripande hur väl bemötta vi blev av befolkningen. Barn och vuxna stannade till och hälsade, vinkade eller körde förbi i sina bilar och tutade glatt. Detta är det som gjort det starkaste intrycket på mig hittils under missionen, att få komma nära och se landet Kosovo från insidan och med egna ögon få se och hälsa på människorna som bor där…
Därefter förberedde vi oss för kvällens gig på det finska campet Ville, där finnarna skulle få njuta av lite pure swedish rock ’n’ roll à la Fältartisterna, och drog dit i bussen tillsammans med vårt fantastiska roddar-crew. Giget var extremt roligt och mycket uppskattat. Vi tog under kvällen även emot vår käre Kristoffer Appelqvist som för dagen anlänt till Kosovo, och styrde sen bussen tillbaka mot vårt Camp Victoria, glada i hågen och med vår nya favorit-signatur-hårdrocks-melodi ”Babylon” dundrandes i takt med väggroparna mitt i svarta, lugna Kosovo-natten.
/Lt Marlene Strand
Onsdag 8/9 Kosovo
En mycket händelserik dag som startade med ett morgonmöte lett av C.O. Här gavs information om läget i Kosovo och även nyheter från resten av världen som lästes upp av deras egen nyhetsuppläsare. Sen var det dags att hänga på sjukvårdssoldaterna. De hade planerat lite av varje även om en väldigt liten del hade med sjukvård att göra. Vi fick titta lite i deras sjukvårdsbilar sen bar det av till skjutbanan där förevisning av diverse materiel väntade.
Förevisningen handlade om att testade hållbarheten i olika skyddsvästar genom att fästa dem på meloner som de sen sköt skarpt på med AK5:or. Ingen vacker syn men den melon som klarade sig allra bäst var skyddad av den svenska skyddsvästen, känns tryggt! Lite tragiskt att sen se lokala befolkningen springa fram efter övningen för att plocka upp använda patronhylsor. De går tydligen att få några kronor för materialet i hylsorna.
Eftermiddagen bjöds på ännu mer förevisning… Vi fick åka till en nerlagd gruva för att beskåda en övning med sjukvårdsisun. Deras enda försvar är rökgranater och vi fick se när den sköt ut dessa rakt ut i gruvan, en mäktig syn.
Slutligen fick vi göra rätt för oss på scenen och levererade ett hejdundrade gig för soldaterna som denna kväll vågade släppa loss lite mer. Först en musikquiz sen ett klassiskt rockset!
En fullspäckad dag helt enkelt…
/Löjtnant Tom
Tisdag 7/9 Kosovo
Tisdagen började med ett morgon möte, tillsammans med crewet. Vi gick igenom dagens aktiviteter och vad som behöver göras under dagen.
Vårat crew känns verkligen taggade och det har ansträngt sig till tänderna för att detta skall bli en bra vecka. Känns super kul!
Efter mötet bar det av mot Camp Ville för att skaffa oss Kfor-id. Ett Id-kort som samtliga kfor soldater bär. Vi passade också på att kolla in scenen där vi ska lira under veckan. Resten av dagen gick åt till att förbereda för vårat första gig på Muddy Mess. Rodd, kontroll av våran rigg och soundcheck. Måste säga att allt kändes super bra. Bandet låter kanon och alla grejer funkade!!!! Kl 20.00 var det dags för gig. Första set var det lite avvaktande soldater men de kom igång mot slutet. Vi levererade sköna hits och klassisk rock n roll. Kändes bra att få första gigget avklarat, nu är vi igång! En trött Kapten går och lägger sig och känner sig nöjd med en första dag på Camp Victoria.
/Kn Josephson
Måndag 6/9 Kosovo
Upphämtad av taxi 06.30, till en flight som skulle gå 09.50. Att vara på Arlanda ca tre timmar innan avgång är i min värld lite tidigt, men försvarsmakten gillar som bekant marginaler. Väl framme i Pristina möttes vi upp av vår welfare Christian, och delar av vårt crew, för att sedan få busskjuts till Camp Victoria. Jag var med på KS19 förra sommaren så jag visste ungefär vad som väntade mig. Kvällen bestod av middag, möte med crew, briefing av läget i landet, och en kall i mässen. Crewet verkar jättebra, vilket är väldigt viktigt för oss som fältartister.
Det ska också bli kul att få leverera lite rock’n’roll tillsammans med mina nya och inte lika nya medmusikanter!
Hörs snart.
Lt Ivansson
Dagbok 18/8 2010 Livgardet
Uppställning 07.45 iklädda overall, gummistövlar varsin ryggsäck fylld med skyddsmask och skyddshandskar. Idag skulle vi nämligen göra tårgastest och brandövningar. Efter att ha testat att maskerna passar beger vi oss i buss till ett område 2 km bort. Första momentet var tårgas. Det gick ut på att trycka in 15 pers i en liten stuga, bränna av en massa tårgas samtidigt som vi sjunger en sång tillsammans. Det gick bra för alla utom vår kollega Appelqvist vars mask inte höll tätt (lite för mkt skägg i vägen). Detta resulterade i repliken: ”Jag ska gå och göra en hemlig grej” varpå Kristoffer lämnar stugan för att inte bränna sönder ögon och lungor : ) Sen blev det en brandövning där vi fick släcka eld med pulversläckare och brandfilt. Momenten avslutades med en promenad hem.
Eftermiddagen bestod av att vi skulle besöka Sjukan för att bl.a. få vaccin, vilket löjtnant Strand inte anser som sin favoritsyssla. Vi radade upp oss och blev en efter en inropade i olika rum.
– Marlene, du kan komma in här så ska jag ta ett blodprov på dig så att vi kan fastställa din blodgrupp! Det blev ett, två, tre stick i ena armen. Inget blod rinner ner i röret. Sjuksköterskan bytte armveck. Stick stick, ajaj, stick… och inget blod rinner.
– Din kropp vägrar, så vi får försöka i handen.
Tillslut fick de tillräckligt med blod och Marlene låg raklång och kritvit i ansiktet kvar på britsen i en kvart och laddade inför vaccinsprutorna. (Enligt sjuksköterskan är även många av de biffigaste majorerna rädda som möss när det kommer till sprutor!)
Allt gick vägen till slut för oss alla och förutom blodprovet och vaccinsprutorna gav vi vårt DNA genom ett saliv-prov. Vissa fjäskade t.o.m till sig ett hörseltest! Kan vara intressant för en voluminös musiker…
Nu återstod bara städning av sovsalen och packning av vårt bagage. I sann KS21-anda jobbade vi på så svetten lackade ännu mer tills allt hamnat på rätt plats och var städat till toppklass. Vi avslutade med att tacka Magnus för sina första 3 premiärdagar som gruppledare, vilket han gjort med stor bravur, och vi konstaterade att vår resa till Kosovo kommer bli grymt bra! Vi är ett himla bra gäng och det ska bli riktigt spännande att få åka ut tillsammans!
/Lt Steffensen & Lt Strand
Dagbok 17/8 2010 Livgardet
Väckning kl 06.05
Mot frukost- äntligen gröt!
Dagen startade för några av oss i det välkända förrådet på Livgardet, byten…
Väl i förrådet inser Maria att det trillat bort en tryckknapp på byxfickan och uppställning nalkades med stormsteg, (många byten på en tisdag)
vad göra, det hanns inte med att ta av och byta om, så;
Personalen i förrådet kom med en brilliant idé, släng upp fältartisten på disken så sätter vi fast en ny knapp med henne på plats i byxan.
Det gick vägen -puh!
Nu uppställning inför sjukvårdstjänst:
Vi gick igenom LABCDE och friskade upp gamla kunskaper på förmiddagen för att efter lunch gå i skarpt övningsläge tillsammans med ett rutinerat OMLT-team.
Övningen simulerade en trafikolycka i Afghanistan där både svenska soldater och civila afghaner skadats. Vi arbetatde med att bringa ordning i tumultet runt olyckan, ta hand om skadade, säkra platsen och larma personal från ISAF och Afghansk räddningstjänst.
En adekvat övning som avlöpte väl.
Tröttman har nu infunnit sig i fältartisternas KS21-grupp och vi laddar med vila inför middagen.
Vid dagboksbladet:
Maria Johansson och Peter Nygren
Dagbok 16/8 2010 Livgardet
Försvarsmakten är ett tidigt maskineri. Vi skulle vara samlade för genomgång på Livgardet kl 08.00 det innebär en tidig morgon, speciellt om man bor i Örebro som nästan halva gänget gör. Gör själva ekvationen när bilresa måste starta…
Hur som helst var naturligtvis alla i tid. Även Kristoffer Appelquist. Detta trots bilhaveri, fullbokade tåg m.m.
Vår käre ordförande ska nämligen besöka oss några dagar under missionen och gör därför utbildning med oss.
Dagen bestod till största delen av förrådsbesök. Ett effektivt besök, denna gång… Jag förstår dock fortfarande inte varför man måste ha knästrumpa modell lååång och vaaarm mitt under sommaren. Men det som står i listan gäller!
Efter att uniformen var tillpassad och kontrollerad återstod briefing om läget i Kosovo. Som alltid intressant, det händer mycket oerhört snabbt därnere nu och trots att det bara var ett år sen jag var där är läget annorlunda.
Hur tror ni kvällen slutade? Självklart med en öl i mässen. Första dagen fulländad.
Förväntansfull ser jag fram emot sjukvårdstjä nst i morgon. Men framförallt ser jag fram emot att rotera ner till området. Gänget jag har plockat med mig känns oerhört taggat och detta kommer bli en guld mission med ett guld gäng… nedräkningen har börjat.
KS 21 vi är på väg!
Sov gott
Kn Magnus Josephson
Bilder från utbildningen vid Livgardet
Bilder från Kosovo
