Fältartisterna har underhållit den Svenska kontingenten FS36 i Afghanistan

Medlemmarna var:
Nina Söderqvist – Fältregissör/Sång
Fredrik Karlberg – Trummor
Conrad Boquist – Gitarr/Sång
Petter Andersson – Keys/Orgel
Douglas Hedström – Bas/Sång
Paul Suchanek – Sax/Ljudteknik
Pontus Borg – Gitarr/Sång
Kirsty Nicole Armstrong – Stand-Up

 

Fältartisterna FS36

Tis & Ons 5-6/3

Vi skulle sammanstråla på Kastrup och Paul och Pontus som inte flög från Stockholm anlände först och inväntade de andra. Incheckningen gick smärtfritt och efter säkerhetskontrollen han vi sitta och socialisera innan det var dags för boarding. Efter mellanlandning Istanbul landade vi i Mazar E Sharif och Camp Marmal tidigt på onsdagsmorgonen. Väl framme på Svenska NSE:t fick vi kvittera ut skyddsväst och hjälm, sedan intog vi en god frukost och hade en liten genomgång om läget i närområdet. Vi fick även varsin tjänstemobil. Vi installerade oss på våra logement och efter det tog våran ledsagare sergeant Adam med oss på en liten sightseeing runt delar av campen, som skulle bli vårat hem den närmaste veckan. Ett av stoppen var den Afghanska bazaren som fanns inne på området. Några av oss, speciellt kapten Söderquist, gick loss med shoppingen direkt. Vi avslutade rundan med att gå in på PX-området och botanisera utbudet där. Resten av eftermiddagen gick åt till att hänga, snacka ihop oss inför morgondagens gig och ta det lugnt. Middagen intogs i den Tyska restaurangen där den Afghanska personalen gjorde så gott de kunde med att laga tysk kvalitetsmat. Efter denna kulinariska upplevelse kände vi att det var på sin plats att skölja ner eländet god dryck, spela lite fussball för att till sist gå och lägga oss tidigt, då vi alla haft en lång dag. Over and out. Lt Suchanek och Lt Borg vid tangenterna

Kaffe i solen

Torsdagen den 7/3

Vi startar dagen med en närings och sockerrik frukost! Det är verkligen svårt att undgå sockret här nere. Jag äter som ett barn och tar nutella och sockerfri cola för att livet är fullt av kontraster. Vi slår oss ner i matsalen vid sen svenska flaggan och vid våra nya kamrater. Svenskarna är mycket roliga och berättar gärna om den tyska maten som tillagas av folk från Kambodja. Efter frukosten känner sig alla ganska pepp på att bara få komma igång. Vi hade en VIP-spelning framför oss på kvällen för alla svenskar och deras inbjudna gäster. En del av oss har varit med förut och en del av oss visste inte alls vad vi skulle förvänta oss (bl.a. jag). Vi skulle rigga upp en scen och fixa iordning och efter några tafatta försöka där jag mest stod med sladdar i handen och frågade ”jaha vart ska den här då” så gav jag upp och flyttade bord och cementblock istället. Kände mig mycket stark då det var mer fysisk aktivitet än jag gjort på ett år. Varmt var det också! Vi tog några välförtjänta pauser där vi gottade oss några minuter i solen som vi saknar hemma. Det känns svårt att säga att några pauser är välförtjänta när alla där nere jobbar så hårt men vi hade jobbat bra ändå för esteter. Efter riggandet drog bandet igång och repade och jag ockuperade ett skrivbord inne hos svenskarna, de var mycket vänliga och bjöd på svenskt kaffe som man blev orimligt glad för trots att vi vid det här laget bara varit nere i 24h. Vi åt lunch mitt i också, tror det var nudlar och wok. När det va i kistan ville man sova, jäst som en bulle. Men nej, mer rep och mer skrivande, bästa sättet att jobba bort nervositet är ju att vara förberedd! Och så kom kvällen, grillen tändes och gästerna anlände lite långsamt. Det var supermysig stämning och i min själv-utnämnda roll som relationship-manager så mötte jag människor ifrån massa roliga länder som Australien, Nederländerna, Norge och även något så kul som en svensk-dansk. Det fördes otroligt intressanta samtal. MEN SEN drog bandet igång och de är så sjukt bra så det går inte att göra annat än rocka med. I början ropade de fram folk så de skulle komma och ställa sig lite närmre scenen men folk kan vara lite reserverade, till slut kom folk och släppte lös där framme och det var en stor succé! Svenskarna dansade och skuttade hela showen, bra kondis där, jag var fortfarande trött från cementblocken! Sen kom ögonblicket jag varit super nervös för.. att dra skämt, för soldater! Hua mig. Började också med att be alla komma närmare scenen. Ska man dra fräckisar vill man ju se folk i ögonen. Jag fick en supercool låt som intro och sen drog jag mina snabba militärskämt och raggningsrepliker och det gick faktiskt toppen och kul var det dessutom! Sen drog de andra igång showen igen och avslutade med en pang-smäll! Sen riggade vi ner och hade lite trevligt innan vi gick och la oss lite smått pirriga ifrån en toppen första heldag.

Soundcheck

 

Förberedelser pågår

Fredag 8/3

Dagen började sedvanligt med ett gäng snabba kolhydrater och socker i tyskarnas matsal. Därefter lite Wifi-häng och kaffe i svenskarnas NSE. Trevligt värre. Dagens huvuduppgift bestod av att planera, rigga och gigga hos den finska kontingenten. Det blev en svettig rodd i värmen. Pontus och jag roade oss med att löda den ena gitarrstärken där reverbet hade lagt av…igen. Vi fick till slut ta hjälp av en finsk elektriker som kom och styrde upp biffen. Full glädje! Utanför campen smällde det som tusan på eftermiddagen. Jag såg amerikanska attackhelikoptrar som sköt robotar på mål i bergen. Först trodde jag att det var skarpt läge, innan vi fick förklarat att det bara var övning. Jag blir hursomhelst ödmjuk och tacksam över att inte behöva bo i ett så sargat och sorgligt land som Afghanistan. Gigget hos finnarna blev en fundamental succé. 70 finska krigare fick avnjuta både den ena och andra dängan. Vi blev bjudna på en proteinrik barbecue med biff, tysk korv, och finsk blodkorv. Det satt fint i kistan. I mitten på andra set började det regna, och eftersom vi inte hade tak över scenen så blev det fart på finnarna. 70 finska soldater roddade ner hela scenen på typ 4 minuter. Imponerande! Därefter hängde vi med våra sköna nordiska vänner. Kastade pil och berättade anekdoter i sann SISU-anda! På det hela en mycket lyckad dag. //Conrad

Gig på Finska Campen

Lördagen 9/3

Lördagen är kommen och vi har lite sovmorgon. Idag ska det riggas på Atriums utomhusscen som är Camp Marmals wellfare-område. Ikväll så är alla nationer välkomna att deltaga i våran underhållning. Men innan riggning påbörjades, så blev det lite frukost på Green Beans Coffee. Stor kaffe och en rejäl Brownie, kanske inte den bästa frukosten men en rejäl koffein och sockerkick blev de, så nu var man laddad för uppriggning. Med den underbara hjälp man får av våra svenskar på plats och andra, så går ju allt så himla fort att båda rodda upp och ner. Stor eloge och tack till alla som hjälpt till. Idag var vi också inbjudna till JOC (Joint Operations Center) som är ledningscentralen för TAAC N som har hela norra Afghanistan som bevakningsområde. Väldigt intressant att få besöka dom och få lite mer inblick hur saker och ting fungerar i landet, men också på campen. Efter besöket hos JOC så blev det lite soundcheck, och ett fantastiskt gött jam uppstod, så kul. Innan vårat stora gig på kvällen så hade det bokats bord på restaurangen Oase på wellfare-området. Mätt och belåten intog vi scenen och genomförde 2 set med mycket energi och glädje som spreds sig ut bland alla som var på plats. En magisk kväll blev det. Sån ära och otroligt kul att få underhålla dom som kom dit. Stort tack alla för en fantastisk dag. //Lt Fredrik Karlberg

Kirsty & Paul

Söndag 10/3

Morgonen efter veckans största gig tar vi en välförtjänt sovmorgon. Vi inleder dagen med brunch tillsammans på den tyska restaurangen, trevligt och gött. Sedan går vi och riggar inför kvällens spelning på Villa Villerkulla. Uppriggningen går snabbt och smidigt, och följs av ett kort rep där vi testar en del av låtarna i lite annorlunda arrangemang. På eftermiddagen får vi gå IED-banan. En realistiskt uppbyggd bana utav ruiner och vägar riggade med IED-replikor. De berättar kännetecken hur man ska tänka och bära sig åt om man stöter på IEDer ute i fält. Intressant genomgång men också skrämmande att se vad som används där ute. Timmarna innan giget har vi lite ledig tid, så då passar vi på att ta lite schyssta bilder i solnedgången med bergen som bakgrund. Basker och piloterna på! På Villa Villerkulla bjuds det på grillat. Trevligt att få sitta ihop med svenskarna och hinna prata lite mer med dem. Efter middagen kör vi igång ett musikquiz med Kirsty som quizmaster. Vi spelar låtarna i något avskalad tappning. Quizen följs av en timme önskelåtar. Kvällen peakar nog ändå när Paul får en direkt ”order” av kapten Söderquist att bränna av Careless Whisper. Väldigt Lyckad kväll! //Lt. Andersson

Det var varmt!

Måndag 11/3

Några vaknade och åt frukost tidigt och några tog sovmorgon då vi inte hade nån tidig hålltid. Efter frukosten gick vi tillbaka till logementet och packade för att sen lämna av väskorna för vägning. Hela dagen var väldigt lugn och ledig. Några gick vidare till px’et och shoppade lite smått och gott till resan. Vi åt lunch med Adam på en afghansk restaurang vid basaren vilket var gudomligt gott! Det var en helt annan grej än matsalen. Efter lunchen blev det en sista tur på basaren. Därefter hade vi ännu mer ledigt och några spelade spel tills väskorna skulle screenas och checkas in. Efter det spelade vi ännu mer spel, först ute i solen och sen i den tyska baren. Dagen avslutades med att vi av Svenska CO blev bjudna på middag på restaurang tillsammans med några av svenskarna och en av finnarna som hade hjälpt oss under veckan med att frakta vår anläggning till alla olika gig.

Mat!

Tisdag 12/3

Avresedag. Vi vaknade tidigt och bäddade ur sängarna, lämnade sängkläderna till tvätten och frukost. Därefter gick vi mot planet som skulle ta oss till Tbilisi och sen till Köpenhamn. Alla hade mycket plats på planet så det var lätt att bre ut sig och sova. I Tbilisi var vi tvungna att gå ur planet och vänta i drygt två timmar. När vi väl kom på planet igen kändes resan väldigt kort då jag sov mesta delen. Vi var dock lite sena till Köpenhamn och behövde stressa till gaten, men vi hann med sista planet. I Köpenhamn tog vi även farväl till några i gänget som skulle ta andra vägar hem. Skönt men lite vemodigt att resan snart är slut. Väl framme i Stockholm möttes vi av varsin taxi på Arlanda som tog oss hem. //Douglas Avslutande ord från Kapten Fältregissör Nina Söderquist. Hade inte kunnat önska mej ett bättre gäng för denna uppgift. – Kirsty min charmiga och inte minst modiga rumskompis som face:ade sin oro inför gig och levererade i världsklass. You rock, girl! Har aldrig träffat nån som uppskattar snacks som du och jag Hoppas vi kan ”kissa i kors” på fler uppdrag. – Ljuvlige Petter som med sin Norrländska humor kan få mej på bra humör alla dagar i veckan och INGEN lirar orgel som du. Modig är du också då Du satte den Tyska Generalen på plats i biljard som ingen vågat göra tidigare. – Fabulöse Douglas, så glad jag är att du bestämde dej för att åka med. Så innerligt tacksam för att ha fått musicera och skratta tillsammans med dej. Du är en klockren fältartist, en otrolig musiker med det största hjärtat. – Omtänksamma Fredriks som tänker på allt och alla, min taktfasta och stabila vapendragare. Tack för att du gav gruppen dess härliga ”zen-lugn” samtidigt som du som alltid ”rockar fett”. – Humörhöjaren Paul, med glädjen som hos ett barn inför varje uppgift. Å vad jag önskar jag hade din energi inför varje utmaning. Du är vår alldeles egna smaskiga kinderägg ( 3 saker i ett) = top-notch ljudtekniker, fantastisk saxofonist och den bästa glädjespridaren. – Fina Conrad som med sin ljuvliga Halmstads dialekt tog sin självklara plats i gruppen och på scenen. Så glad att det blev du. Fina samtal som jag lärt mej mycket av, tack. Vår andra mission ihop och förhoppningsvis inte den sista. – Varma Pontus, vår egen ”handy-man” som även både lirar och sjunger brallorna av en. Vilken enorm yrkeserfarenhet du har som jag är så tacksam att jag får ta del av. Med dej är ingenting omöjligt och det gör mitt jobb så otroligt mycket enklare. Mina kamrater har tagit sej ann denna utmaning från dag ett med ett enormt gott mod och energi, jag är så tacksam. Ingen match att vara gruppledare då. Vi har repat, på-rustat på Livgardet och utbildat oss inför uppdraget FS36. I Afghanistan har vi haft en intensiv vecka med mycket spelningar, möten med spännande människor, kultur, glädje, allvar men framför allt av skratt. Jag vill passa på att tacka min grupp FS36 från Fältartisterna innerligt, den Finska supporten nere på plats i form av transport/riggning mm och framförallt vill jag tacka alla våra Svenska soldater nere på plats med POK Adam i spetsen. Det har varit en ära att få tillhöra insats FS36, TACK. //Fältregissör Fältartisterna Nina Söderquist